Föreslagna förändringar av de s.k. 3:12 reglerna

Regeringen har lagt fram förslag om förändringar av de så kallade 3:12-reglerna. Förslagen innebär positiva förändringar för vissa ägarstrukturer, men för ett stort antal företag kommer reglerna att medföra negativa konsekvenser. Förslagens huvuddrag sammanfattas kort nedan.

Ägarandelskrav införs

Lönebaserat utrymme ska bara beräknas om delägaren äger en andel i företaget som motsvarar minst fem procent av kapitalet i företaget.

Genom detta krav avser regeringen att begränsa möjligheterna för delägare som har en liten andel av kapitalet att tillgodoräkna sig löneunderlag. Nuvarande regler ger exempelvis möjlighet att erbjuda anställda i stora fåmansföretag att förvärva en mycket liten del av kapitalet i företaget, en del som dock berättigar till stora löneunderlag. Regeringen anser att detta medför möjlighet för anställda att omvandla arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster, något som man genom detta förslag vill försöka stoppa.

Höjning av lönebaserat utrymme

Det lönebaserade utrymmet höjs från 25 till 50 procent av löneunderlaget. Samtidigt införs ett tak innebärande att det lönebaserade utrymmet begränsas till högst 50 gånger den egna kontanta ersättningen per år.

Höjningen av det lönebaserade utrymmet motiveras av att mindre fåmansföretag ska uppmuntras att anställa ytterligare. Mot bakgrund av att det inte finns någon övre gräns för hur stort det lönebaserade utrymmet kan bli, har det uppkommit omfattande sparade utdelningsutrymmen. Detta leder enligt regeringen till stora omotiverade skattekrediter, varför den takregel som fanns t.o.m. 2006 avseende lönebaserat utrymme återinförs.

Löneuttagskravet ändras

Lönebaserat utrymme får beräknas bara om andelsägarens eller närståendes löneuttag uppgår till nio inkomstbasbelopp (för beskattningsår 2014 och 2015 uppgår dock löneuttagskravet till 9,5 inkomstbasbelopp). Om andelsägarens del av löneunderlaget överstiger 100 inkomstbasbelopp ska dock löneuttagskravet öka med 10 procent på den del av andelsägarens del av löneunderlaget som överstiger 100 inkomstbasbelopp (dock maximalt 90 inkomstbasbelopp).

Trots att det lönebaserade utrymmet hittills varit obegränsat har det nuvarande löneuttagskravet varit maximerat till 10 inkomstbasbelopp (motsvarande en årslön om 566 000 kr år 2013). Detta anses av regeringen vara för gynnsamt för delägare i stora fåmansföretag med många anställda varför lönekravet ökas för dessa delägare. Av förenklingsskäl föreslås också att nuvarande regler rörande lägsta löneuttagskrav slopas och att det lägsta löneuttagskravet istället uppgår till nio inkomstbasbelopp.

Ny definition av dotterföretag

Vid beräkningen av löneunderlag ska med dotterföretag avses ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt, äger mer än 50 procent av kapitalet. Om företaget är ett handelsbolag krävs att moderföretaget, direkt eller indirekt, äger samtliga andelar i företaget för att handelsbolaget ska utgöra ett dotterföretag.

Förslaget innebär att ett dotterföretag endast kan ha ett moderföretag. Det kommer således inte längre vara möjligt för företag att ha dubbel koncerntillhörighet.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.

Kommentar

Så som reglerna är utformade kommer främst ägare till bolag som omfattas av det s.k. utvidgade fåmansföretagarbegreppet i 57 kap 3 § inkomstskattelagen att träffas av negativa skattekonsekvenser. Det utvidgade fåmansföretagarbegreppet omfattar bolag med mer än fyra delägare, där delägarna med anledning av sin verksamhet i bolaget betraktas som en enda delägare. Det finns därför stor anledning för ägare i sådana bolag att se över sin ägarstruktur i syfte att förbereda sig för de kommande reglerna.

Utöver detta kommer också delägare med mindre innehav (under 5 procent) att generellt drabbas av negativa konsekvenser om inga förändringar av ägarstruktur sker.

För mer information och eventuella frågor, vänligen kontakta;