Fråga om uttag vid överlåtelse till underpris från indirekt ägt handelsbolag

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom meddelad den 28 maj 2015 (mål nr 1578-14) ändrat kammarrättens dom och förklarat att med uttag i näringsverksamhet avses även överlåtelser från ett handelsbolag som ett aktiebolag indirekt är delägare i genom ett annat handelsbolag.

Bakgrund
Kammarrätten i Jönköping konstaterade i en dom meddelade den 22 januari 2014 att det saknades lagstöd för att uttagsbeskatta ett aktiebolag (AB X) för en överlåtelse av fastigheter från ett handelsbolag som ägdes indirekt via ett annat handelsbolag när överlåtelsen genomfördes till ett pris som understeg marknadsvärdet. Enligt kammarrätten kunde uttagsbeskattning endast ske om AB X var direkt delägare i det handelsbolag som överlät fastigheterna, vilket inte var fallet här.

Skatteverket överklagade domen till HFD, som nu avgjort målet.

HFD:s bedömning
I 22 kap. 3 § inkomstskattelagen (IL) anges att med uttag anses att den skattskyldige överlåter en tillgång till underpris utan att detta är affärsmässigt motiverat. Detsamma gäller om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till underpris.

Den primära frågan i målet var om ordet delägare i uttagsregeln i 22 kap. 3 § IL även tar sikte på en skattskyldig som bara indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det handelsbolag som överlåter tillgången till underpris.

HFD konstaterar att det inte finns någon generell definition av vad som avses med delägare.

Vidare konstaterar HFD att det finns ett stort antal bestämmelser i inkomstskattelagen som behandlar handelsbolag och beskattningen av dess inkomster samt att dessa bestämmelser inte har utformats på ett enhetligt sätt. Domstolen finner emellertid att av de mer centrala bestämmelser som rör beskattning av handelsbolags inkomster får anses följa att begreppet delägare även innefattar också den som indirekt äger del i ett handelsbolag genom ett annat handelsbolag. HFD anser att det finns skäl att även vid tillämpning av 22 kap. 3 § IL tolka begreppet delägare på detta sätt, dvs. att det även anses innefatta indirekt ägande i handelsbolag genom annat handelsbolag. 

Det får till följd att AB X ansågs vara delägare i det indirekt ägda handelsbolag som avyttrat fastigheter till underpris. Det i sin tur innebär att det föreligger ett sådant uttag som avses i 22 kap. 3 § IL. HFD ändrar i enlighet härmed kammarrättens dom. Då underinstanserna inte prövat frågan om förutsättningar för att tillämpa reglerna om eftertaxering och om underprisöverlåtelser, återförvisas målet i den delen till förvaltningsrätten.

Kommentarer
HFD:s dom är intressant av flera skäl. Utgången var inte given. Som kammarrätten konstaterade följer det av lagtextens ordalydelse att det endast är överlåtelser från handelsbolag som den skattskyldige är delägare i som omfattas av bestämmelsen i 22 kap. 3 § IL. Normalt torde domstolarna vara försiktiga med att gå utöver vad som följer av lagtextens ordalydelse, särskilt när det är till nackdel för den skattskyldige. I sammanhanget kan även noteras att, vilket också AB X gjorde gällande, i andra situationer har lagstiftaren varit noga med att ange om även den som endast har ett indirekt ägande ska behandlas som delägare ska omfattas. Så är inte fallet beträffande nu aktuell bestämmelse.

Det kan vidare noteras att Regeringen, som en direkt följd av kammarrättens dom, i december 2014, initierade ett särskilt lagstiftningsärende (s.k. stopplagstiftning) med syfte att förhindra att tillgångar kan lämna handelsbolagssektorn på detta sätt utan att det blir en uttagsbeskattning. Vad som nu händer med lagstiftningsärendet återstår att se.

För mer information och eventuella frågor, vänligen kontakta;