Skatt på finansiell verksamhet

Idag överlämnades ett betänkande till Regeringen med förslag på beskattning av den finansiella sektorn (SOU 2016:76). Utredarnas uppdrag har varit att ta fram ett förslag på en skatt som ska belasta finansiell verksamhet. Detta med syfte att minska den skattefördel som sektorn påstås ha mot bakgrund av att finansiella tjänster är undantagna från moms.

Den föreslagna skatten är utformad som en tillkommande skatt (15%) på lön och den kommer inte att vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

Vem beskattas? Den som säljer momsfria finans- eller försäkringstjänster som är undantagna från moms enligt 3 kap. 9 och 10 §§ momslagen. I vissa fall kommer även den som förvärvar momsfria finans- och/eller försäkringstjänster från utlandet att beskattas.

Förslaget är inte begränsat i förhållande till vem som faktiskt säljer de momsfria finans- eller försäkringstjänsterna eller i vilken företagsform tjänsterna säljs. Det finns inte heller något krav på att de finansiella tjänsterna ska säljas i en viss omfattning. Den enda som undantas från beskattning är Sveriges Riksbank.

Vad beskattas? Beskattningsunderlaget ska utgöras av den skattskyldiges sammanräknade lönekostnader under ett beskattningsår. Om den skattskyldige kan visa att en del av de sammanräknande lönekostnaderna inte avser de momsfria tjänsterna ska en uppdelning av beskattningsunderlaget ske efter skälig grund.

När och hur sker beskattning? Uppbörd med 15% av det samlade löneunderlaget är tänkt att ske inom ramen för inkomstskatteförfarandet genom preliminärskattedebiteringen.

Förslaget är tänkt att träda ikraft redan 1 januari 2018.

Kommentarer
Till att börja med kan själva bakgrunden till förslaget ifrågasättas. Detta eftersom förslaget bygger på att sektorn ska vara underbeskattad på grund av att de tjänster som tillhandahålls i huvudsak är momsfria. Denna utgångspunkt bortser helt från det faktum att ingående moms på förvärv i finansiell/försäkringsverksamhet inte är avdragsgill och därför utgör en kostnad i verksamheten.

Utöver att syftet och bakgrunden till den föreslagna skatten är tveksamma kommer den att ge upphov till svåra gränsdragningsproblem. Inte minst vad gäller frågan vem som omfattas och hur beskattningsunderlaget för skatten ska fastställas. Redan idag är det problematiskt att avgöra om en tjänst är momspliktig eller undantagen från moms samt hur en lämplig avdragsschablon för ingående moms ska tas fram. Förslaget innebär att sektorn utöver gränsdragningsproblemen vad gäller moms och avdragsrätt dessutom måste kunna fastställa vilka personer som arbetar med momsfri respektive momspliktig verksamhet. För personer som arbetar med både momspliktiga och undantagna tjänster ska en uppdelning ske efter skälig grund. Skatten kommer därför att medföra ökad gränsdragningsproblematik, krav på ytterligare dokumentation och administrativa kostnader.

Med förslagets nuvarande utformning kommer dessutom ett stort antal företag utanför den finansiella sektorn att drabbas om de tillhandahåller momsfria finans- eller försäkringstjänster, t.ex. bolag som ägnar sig åt koncernintern långivning eller aktieförsäljningar. Detta eftersom förslaget, förutom undantaget för Sverige Riksbank, inte innehåller någon begränsning vad gäller vilka aktörer som omfattas eller någon omsättningströskel. Därmed kommer alla bolag som någon gång utför en finansiell transaktion eller säljer en försäkringstjänst att omfattas.

Om förslaget går igenom kommer detta dessutom att slå hårt mot arbetsmarknaden i Sverige eftersom det inte är osannolikt att finansiella bolag kommer att flytta personalintensiv verksamhet till länder utan sådan skatt.

Sammanfattningsvis ställer vi oss starkt kritiska till förslaget om införande av skatt på finansiell verksamhet.

Förslaget om en skatt på finansiell verksamhet kommer att behandlas på vårt frukostseminarium den 9 november.

För mer information och eventuella frågor, vänligen kontakta;