Skatteverket förlorade mål om carried interest i kammarrätten

Kammarrätten i Stockholm meddelade den 19 december 2013 dom (mål nr 8755-8762-12) i målet mot Nordic Capital avseende carried interest.

Bakgrund

Målen gäller frågan om vinstdelning, så kallad carried interest, som utbetalats till vissa nyckelpersoner och anställda i Nordic Capitals rådgivningsbolag NC Advisory (”Bolaget”) ska betraktas som en prestationsbaserad förvärvsinkomst eller som kapitalinkomst.

Skatteverket hävdade att den carried interest som utbetalats utgjorde ersättning för prestationer personerna utfört i Bolaget och därför skattemässigt utgjorde ersättning för förvärvsarbete. Skatteverket höjde därför Bolagets inkomst av näringsverksamhet och underlaget för arbetsgivaravgifter samtidigt som Bolaget medgavs avdrag för lönekostnader. Förvaltningsrätten delade Skatteverkets bedömning.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten konstaterar inledningsvis att det är ostridigt att fondstrukturerna ser ut som Bolaget har beskrivit dem och att alla avtal som ingåtts mellan aktörerna i fondstrukturerna är civilrättsligt giltiga.

Kammarrätten framhåller också att det är fråga om eftertaxering och att det därmed är Skatteverket som bär bevisbördan samt att beviskraven är högre än i den ordinarie taxeringsprocessen.

Kammarrätten gör därefter en bedömning av om den verkliga innebörden av avtalen och fondstrukturerna avviker från den civilrättsliga innebörden av dessa och konstaterar att så inte är fallet.

Kammarrätten delar upp frågorna i målet i två delfrågor:

Har Bolaget haft en annan roll än vad avtalen och fondstrukturerna ger uttryck för?
Har carried interest utgått för det värdeskapande arbete som nyckelpersoner och anställda utfört i Bolaget?
Gällande den första frågan konstaterar kammarrätten att det är klarlagt att Bolaget i enlighet med ingångna avtal enbart haft en rådgivande funktion i fondstrukturerna och att den beslutande funktionen även i praktiken legat hos GP-bolagen. Till stöd för denna bedömning pekar kammarrätten på flera omständigheter, bl.a. vad som framkommit om investerarnas krav på rollfördelningen (dvs. fondens uppdelning i rådgivande och förvaltande funktioner), att det finns en finansinspektion på Jersey med en etablerad kontrollverksamhet av GP-bolagen som innefattar tillståndsgivning och godkännande av styrelseledamöter, att GP-bolagens styrelse består av mycket erfarna personer samt att GP-bolagen även anlitat andra rådgivare och externa konsulter (än Bolaget).

Avseende den andra frågan om inkomstens karaktär anser kammarrätten att det är utrett att den värdetillväxt som sker i fonderna är hänförlig till en mängd omständigheter och inte enbart till nyckelpersonernas och de anställdas arbete för Bolaget. Kammarrätten stöder sin bedömning bl.a. på att den avtalade vinstfördelningen är grundad på affärsmässiga överväganden och nyckelpersoners risktagande vid etablering av fonderna samt att olika omvärldsfaktorer som Bolaget inte har något inflytande över också påverkar värdeutvecklingen i fonderna. Vidare angav kammarrätten att förhållandet att ett par externa investerare fick rätt till carried interest vid bildandet av en av fonderna genom att åta sig att stå för en del av kostnaderna vid fondetableringen, samt att de enskilda individernas rätt till carried interest inte skulle påverkas av om Bolaget byttes ut i fondstrukturerna, ytterligare talar för att carried interest inte ska ses som en prestationsbaserad ersättning på det sätt som Skatteverket gör gällande.

Sammanfattningsvis finner kammarrätten att utredningen i målet inte ger stöd för att verkliga innebörden av avtalen i fondstrukturerna är en annan än vad avtalen ger uttryck för, och att utbetald carried interest inte kan anses utgöra ersättning för arbetsprestationer. Därmed saknas förutsättningar för att beskatta carried interest hos Bolaget och att påföra arbetsgivaravgifter.

Kommentar

Kammarrätten har i princip gjort en prövning av den verkliga innebörden av avtal och fondstrukturer och funnit att denna stämmer överens med den civilrättsliga innebörden. Avgörandena illustrerar de komplexa omständigheter som aktualiseras, i synnerhet när det gäller klassificeringen av carried interest som ersättning för arbetsprestation eller kapitalavkastning. Som Bolaget framgångsrikt lyckades tydligöra kan värdeutvecklingen i fonder av det här slaget, och därmed möjligheterna till carried interest, påverkas av en rad olika faktorer utöver nyckelpersonernas arbetsinsatser. Att vinstdelningen är ”asymmetrisk” behöver inte innebära att det är fråga om ersättning för prestation om asymmetrin har sin grund i affärsmässiga överväganden såsom t.ex. risktagande. Det får antas att domarna kommer att överklagas och mot bakgrund av att frågan är av stor principiell betydelse är det inte omöjligt att HFD meddelar prövningstillstånd.

För mer information och eventuella frågor, vänligen kontakta;