Skatteverkets blankett för ränteavdrag har kommit

Skatteverket har publicerat den blankett (N9) som ska användas för att redovisa ränteavdrag.

Som vi tidigare informerat om trädde den 1 januari 2019 nya generella ränteavdragsbegränsningsregler ikraft för juridiska personer. I korthet innebär reglerna att ett bolag maximalt får dra av ett negativt räntenetto med ett belopp motsvarande 30 procent av bolagets skattemässiga EBITDA. Det finns även en förenklingsregel enligt vilken en intressegemenskap, istället för att varje bolag ska göra en EBITDA-beräkning, får dra av negativt räntenetto om maximalt 5 miljoner kronor.

Skatteverket har nu publicerat den blankett som ska användas för att redovisa ett bolags ränteavdrag och som ska lämnas in tillsammans med bolagets inkomstdeklaration.

Vilka ska lämna in blanketten?

Enligt de upplysningar som Skatteverket bifogat till blanketten ska följande skattskyldiga lämna in blanketten tillsammans med sin deklaration:

  1. bolag som har ett negativt räntenetto som överstiger 5 miljoner kronor, eller
  2. bolag som ingår i en intressegemenskap där intressegemenskapens totala negativa räntenetto överstiger 5 miljoner kronor (före eventuell koncernutjämning, se under avsnitt C),

Utöver dessa bolag ska även bolag som begär avdrag för kvarstående negativa räntenetton från tidigare år och bolag som har ett positivt räntenetto och drar av ett negativt räntenetto i ett annat koncernföretag lämna in blanketten.

Vad gäller (ii) ovan noterar vi att Skatteverkets rekommendation inte överensstämmer med lagtextens utformning. Av lagtexten följer att samtliga bolag som ingår i en intressegemenskap och som tillämpar förenklingsregeln ska redovisa fördelningen av de fem miljoner kronorna öppet i sin deklaration oavsett vad intressegemenskapens totala negativa räntenetto uppgår till. Vi rekommenderar därför att samtliga bolag som tillämpar förenklingsregeln upprättar denna blankett, oaktat vad som framgår av Skatteverkets upplysning.

Blankettens utformning

Inledningsvis kan noteras att då de generella ränteavdragsbegränsnings-reglerna är komplexa så är det naturligt att också blanketten avseende redovisningen av reglerna är omfattande och detaljerad. Att följa reglerna och fylla i blanketten på ett korrekt sätt kommer således vara krävande för de skattskyldiga.

Blanketten är uppdelad i sju avsnitt som bland annat inkluderar redovisning av ränteposter, koncernutjämning, beräkningsunderlag samt förenklingsregeln (A-G).

I avsnitt A och B ska bolagets ränteutgifter och ränteinkomster redovisas och räntenettot beräknas. De ränteutgifter och ränteinkomster som avses är de som skattemässigt anses utgöra ränta enligt den skattemässiga definition som infördes samtidigt som avdragsbegränsningsreglerna och bolaget behöver således bedöma detta innan blanketten fylls i (här kan det finnas en osäkerhet angående hur vissa kostnader ska bedömas, till exempel stämpelskatt vid uttagande av pantbrev). Ränteutgifter som inte är avdragsgilla enligt andra regler, till exempel de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, ska återläggas då de inte ska ingå i bolagets räntenetto.

I avsnitt C redovisas om bolaget övertagit eller överfört ett negativt räntenetto från/till ett koncernbolag. Detta då reglerna möjliggör för bolag med ett positivt räntenetto att dra av ett negativt räntenetto i ett annat bolag förutsatt att bolagen har koncernbidragsrätt med varandra.

I avsnitt D redovisas EBITDA-beräkningen av avdragsutrymme. Avsnittet är uppdelat i flera punkter (1–11), sannolikt för att förenkla beräkningen för den skattskyldige. Här kan dock noteras att blanketten till exempel inte tar höjd för de beräkningssvårigheter som kan uppstå vid EBITDA-beräkningen för bolag som har inrullade koncernbidragsspärrade underskott.

I avsnitt E redovisas bolagets avdrag för årets negativa räntenetto och eventuellt avdrag för bolagets kvarstående räntenetto (dvs. räntenetto som inte har kunnat dras av tidigare år) utifrån avdragsutrymmet som beräknats enligt avsnitt D ovan eller förenklingsregeln.

Avsnitt F ska fyllas i av bolag där intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln. I avsnittet ska redogöras för vilka bolag som ingår i intressegemenskapen och hur stort avdrag för negativt räntenetto som respektive bolag begär (intressegemenskapen får som ovan nämnts sammanlagt dra av ett negativt räntenetto om maximalt 5 miljoner kronor).

Blankettens sista avsnitt G är ett frivilligt avsnitt. Här redovisas uppgifter om bolagets kvarstående negativa räntenetton (dvs. räntenetton som tidigare inte har kunnat dras av). Ett kvarstående negativt räntenetto överlever i sex år efter det beskattningsår då det uppkom.

För mer information och eventuella frågor, vänligen kontakta: